Eleanor and Park av Rainbow Rowell
Publicerat den
i 2014 Höst
Titel: Eleanor and Park
Författare: Rainbow Rowell
Genre: Romantik, YA, Contemporary
Sidor: 329
Språk: Svenska (Orginal på engelska)
Betyg: ♥ ♥ ♥
Two misfits.
One extraordinary love.
Eleanor... Red hair, wrong clothes. Standing behind him until he turns his head. Lying beside him until he wakes up. Making everyone else seem drabber and flatter and never good enough...Eleanor.
Park... He knows she'll love a song before he plays it for her. He laughs at her jokes before she ever gets to the punch line. There's a place on his chest, just below his throat, that makes her want to keep promises...Park.
Set over the course of one school year, this is the story of two star-crossed sixteen-year-olds—smart enough to know that first love almost never lasts, but brave and desperate enough to try.
One extraordinary love.
Eleanor... Red hair, wrong clothes. Standing behind him until he turns his head. Lying beside him until he wakes up. Making everyone else seem drabber and flatter and never good enough...Eleanor.
Park... He knows she'll love a song before he plays it for her. He laughs at her jokes before she ever gets to the punch line. There's a place on his chest, just below his throat, that makes her want to keep promises...Park.
Set over the course of one school year, this is the story of two star-crossed sixteen-year-olds—smart enough to know that first love almost never lasts, but brave and desperate enough to try.
Det senaste året har man hört mycket om Rainbow Rowell, och framför allt om hennes bok Eleonor and Park, som slagit hårt i bokvärlden. När jag läste om den kändes det inte riktigt som min typ av bok, men recenssionerna haglade in och sen blev jag lite sugen på den ändå. Och nu står den utläst i bokhyllan.
Min första känsla var ganska nära sanningen - det var inte min typ av historia. Den var helt okej, men inget som kommer att stanna med mig i längden. Det fanns vissa detaljer jag gillade, men ändå lyckades den inte beröra mig på samma plan som den berört många andra. Jag kan inte sätta fingret på vad det var, men jag kom inte karaktärerna så nära som jag hade önskat, och kunde därför inte ta till mig deras känslor särskilt mycket heller, tyvärr.
Men jag kan ändå förstå vart hyllningen kommer ifrån. Karaktärerna har verkligen karaktär, om ni förstår vad jag menar. Deras liv har många brister och ändå finns det ljuspunkter och allt är inte dåligt, och det känns väldigt realistiskt. Detsamma gäller karaktärerna, som har sina egna, unika sidor som skiljer dem från norm-karaktärerna i YA nuförtiden, på gott och ont. Vill man läsa något uppfriskande, som känns ganska nära verkligheten och med välgjorda karaktärer, då är den här boken något som kan passa.
Språket var i och för sig fint, men jag tror ändå att det var där skon klämde för min del. Det var vackert, men kändes för övergripande ibland, för opersonligt. Det är i tanken som en människa är helt och hållet sig själv, och det var här det på något sätt kändes för simpelt och censurerat. Även takten, det gick något långsamt för min del i historien. Men som sagt så har många älskat den här boken så om den verkar intressant, låt inte min recenssion slå ner dina förväntningar!
Funderingar:
♦ Slutet - det blev lite virrigt, jag hängde inte med ordentligt. Jag undrar fortfarande exakt, konkret, hur det låg till allting?
Citat:
"Eleanor was right. She never looked nice. She looked like art, and art wasn't supposed to look nice; it was supposed to make you feel something."
- Park
"I just want to break that song into pieces and love them all to death."
Kommentarer
Trackback
